So we are at the end of an era...

Det blev som väntat, Guti lämmnar den klubb han representerat de senaste 24 åren. Han lämmnar oss som en hjälte, som en av de största i spaniens fotbollshistoria och i real madrid. Han har lämmnat sitt avtryck på denna klubb för alltid. Han avslutade dagens presskonferans med orden " mitt hjärta komemr altlid att vara i madrid" mitt svar till honom är, du kommer alltid att vara i alla maderistas hjärtan utan tvekan.

Vem kan glöma Guti? han var lagets rockstjärna, gick sin egen väg, en magiker på plan han hittade på de lösingar ingen annan såg, ett passnings geni, tittar man på hans statistik är den sällan passen inte går till rätt adress och att han inte vet precis vart alla är. Vem kan glöma klacken bakom ryggen till Benzema förra säsongen, jag undrar fortfarande, hur kunde mannen veta att Benzema kommer när han hade ryggen emot honom.... Vem kan glömma alla hans magiska matcher??? inte jag i alla fall...

Lagkamraterna pratar om en fotbollsspelare som var ett geni, ett av de bästa i sin generation, en mycket fantastisk fotbollsspelare. Som person beskrivs han som en man med ett stort hjärta, är nära sina lagkamrater, tar hand om de nya i laget, snäll och mycket vänlig, och en mycket stor man..

Imorgon kommer det ännu tyngre förlusten för real, Raul, han väntas imorgon klockan ett möta pressen i reals museum en sista gång för att meddela att han går till Shalekn 04 eller om han slutar för gott...hur som helst avslutas en era imorgon klockan ett.

Alvero Albero pratade om Canteras i samband med att guti lämnade real idag.
" Som ungdomsspelare i real lärde vi oss att se Guti och Raul som de två största referenserna för hur vi skulle vara, Det är  med deras exempel som spelarna lärt sig klubbens värderingar"

Guti och Raul är de sista ur sin generation som är kvar i laget, de var den sista generation som verkligen fick chansen att gå upp i A laget direkt från Castilla och gjorde det bra, efter dom kom bara en spelare, ett par år senare, Iker Casillas. De ses som fördömen i ungdomslagen för att de gjorde det där lite extra för att få den chans de fick och tog den när de fick den, de är föredömen för att de är så få av de, de som gått direkt upp i A laget från canteras...Imorgon blir det bara en kvar, Iker...

Jag minns rauls mål, när han sprang fri med bollen redan vid halvplan och var ensam med målvakten, han rundade honom och sköt i mål, och många till av han snygga vackra mål genom åren...för mig var han en idol, jag som de första gången 1996....det var ett par år sen nu...det var efter att ha sätt dessa två spela som jag ville börja också, med åren har favoriterna blivit fler men i real har raul sin egen plats i mitt hjärta lika så guti...

Imorgon klockan ett tar en era slut, en era som varit real lyckosamma med titlar, med alla magiska spelare som kommit och gått, med alla de gånger vi vänt omöjliga situationer..och inte minst en era fylld av våra egna canteras i form av Guti, Raul, Michel. Casillas, Morientes, Soldado. Miguel Torres.

Imorgon klockan 13:01 börjar en ny era i real, en era som saknar En sak : sina egna, denna era har alldeles för få av sina egna, man tar inte på vara på det man har på hemma plan, man köper och köper men utan våra egna, utan våra egna som står för lagets värderingar och hjärta kommer vi ingenstans...
Denna era tillhör iker casillas, sergio ramos, higuain.

När jag var nere i våras för att se el classico hemma på santiagp bernabeu märkte jag en sak,  alla från vuxna till små barn sprang omkring med raul och guti tröjor, och det under en tid då vi har ett lag späckat med stjärnor som kaka och cr9...varför? jo, raul och guti är deras grabbar, det är det fansen känner igen...resten är stora stjärnor som lever ett liv långt från deras verklighet, guti och raul och casillas är stadens grabbar, de var en gång inte allt för länge sen precis som de, levde som dom...
   Jag är glad över en sak, att jag åkte ner och såg de två som fick mig att börja spela fotboll och lärde mig att älska fotboll, Guti och Raul. Nu är jag glad att jag fick se  mina hjältar innan de la av..önskade bara en sak...att de gjort detta lite längre fram vid första hemma matchen för säsongen så de fick känna av kärleken från 80 000 fans på santiago bernabeu, så de fick gå ut på planen som varit deras hem så länge en sista gång som hjältar och få den kärlek de minst sagt förtjänat efter allt de gjort för oss, så att fansen fick sin chans att ta farväl av sina grabbar...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0